Blogg

Big Mac Index – Köpkraftspariteten runtom i världen

Big Mac Index
Skriven av Axel Hansson
Den här artikeln kan innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer här om vår annonspolicy.

Ett sätt att tydliggöra köpkraftspariteten mellan olika länder, är via det något lekfullt skapade Big Mac Index. I den här artikeln förklarar vi vad det är och hur det fungerar.

Vad är Big Mac Index?

Big Mac Index myntades av tidningen The Economist. Idén med indexet är att jämföra priset på den världsberömda hamburgaren Big Mac, i en mängd olika länder. Eftersom hamburgaren säljs i stort sett i hela världen, ser ungefär likadan ut överallt och håller en stadig prisnivå, valdes den ut som en lämplig produkt att jämföra. Värt att notera är att Big Mac Index är ett informellt index, skapat som ett lättsamt sätt att visualisera det som kallas köpkraftsparitet. Det används dock i många seriösa sammanhang som ett standardiserat sätt att mäta köpkraft och jämföra valutakurser mellan länder.

Big Mac Index fungerar som en sorts förenklad version av konsumentprisindex (KPI). Vanligtvis används konsumentprisindex för att mäta inflation och bygger på mycket data från en stor mängd konsumtionsvaror i ett land. Vissa menar dock att det avskalade Big Mac Index är bättre lämpat för att göra jämförelser mellan länder, eftersom det finns färre möjliga felkällor då endast data från en produkt används.

Vad är köpkraftsparitet?

Köpkraftsparitet förkortas ibland PPP, vilket kommer från engelskans Purchasing Power Parity. Det är en ekonomisk teori som kan användas för att kunna göra jämförelser av valutors värde mellan länder. Med hjälp av teorin om köpkraftsparitet går det att få fram en siffra på vilken växelkurs som skulle ge två olika länder samma köpkraft. Teorin bygger på idén att växelkurser på lång sikt bör röra sig i sådan riktning att priserna på likvärdiga varor ska ligga i paritet länderna emellan.

Big Mac Index bygger helt enkelt på köpkraftsparitets-teorin, baserat på priserna på Big Mac-hamburgare.

Hur fungerar Big Mac Index?

Med hjälp av Big Mac Index kan man snabbt få ett mått på om en valuta är över- eller undervärderad mot den amerikanska dollarn.

Genom att ta kvoten av priserna i lokal valuta på Big Mac i två länder, och jämföra den med den faktiska valutakursen mellan länderna, får man en indikation på huruvida en valuta är över- eller undervärderad.

Ett exempel hämtat från The Economist i juli månad 2019 ger följande:

En Big Mac i Sverige kostade vid tidpunkten 51 SEK och i USA kostade den 5,74 USD. De priserna indikerar då att valutakursen enligt Big Mac Index borde vara 51 delat på 5,74 vilket ger ungefär 8,89.

Den faktiska valutakursen för USD till SEK vid samma tidpunkt var 9,48. Detta betyder att den svenska kronan vid det tillfället var undervärderad enligt Big Mac Index.

Big Mac Index är inte på något sett ett perfekt instrument för att mäta köpkraftspariteten mellan olika länder. Till att börja med finns McDonald’s och Big Mac inte tillgängliga i alla länder, så det går inte att få en komplett undersökning för jordens alla länder med Big Mac Index. Därutöver finns det givetvis felkällor och skillnader i produktionskostnader på en Big Mac eller skillnader i ingredienser och så vidare.

Slutsatser

Big Mac Index var från början endast tänkt som en modell för att på ett lättsamt och lekfullt sätt jämföra länders köpkraft och se om valutakurserna stämde med köpkraftspariteten länderna emellan. Indexet används dock fortfarande frekvent i många seriösa sammanhang och ingår till exempel i läroböcker i ekonomikurser, samt har ingått i diverse akademiska studier.

Många ekonomer anser att Big Mac Index fungerar någorlunda väl för att ge verklighetsbaserade exempel på olika valutors köpkraft. Även om Big Mac inte är perfekt ur det avseendet, är det en bra produkt att använda eftersom den är relativt likartad oavsett var i världen den tillverkas.

Big Mac Index 2024

Artikeln senast granskad: 24 oktober, 2023

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Investerat på börsen i över 8 år med fokus på techbolag.

Kommentarer