Såhär kommer du igång med ditt buffertsparande

buffertsparande

Att ha en sparbuffert tillgänglig om något oförutsett sker med den privata ekonomin är en trygghet de allra flesta vill kunna ha. Under det tidiga 90-talet talades det om att man borde ha en årslön på banken medans man numera brukar nämna två till tre månadslöner som ett riktmärke.

Generellt sett finns det inga större undersökningar som gjort huruvida privatpersoner kan hantera eventuella ekonomiska förluster. Detta beror främst på att man inte vet människors olika utgifter gentemot deras sparande. Man vet dock att närmare 20% av Sveriges befolkning skulle ha svårt att betala en oförutsedd utgift på 10 000kr.

Hur mycket ska man spara?

För att veta vad som kan vara lämpligt att ha som buffert bör man i första hand tänka på vad pengarna ska användas till. Då alla människor har olika liv med olika inkomster och utgifter är det bättre att utgå ifrån sig själv snarare än att tänka i termer av månadslöner.

Är man ensamstående utan barn, bil, lån eller andra utgifter har man en viss förutsättning medans om man äger hus, bil och har flera barn ser förutsättningarna lite annorlunda ut.

Vid arbetslöshet

Det ligger i sakens natur att det är besvärligt att planera för något oförutsett, men det är inte omöjligt att planera för oönskade händelser. Som utgångspunkt kan man fundera över hur mycket pengar man kan behöva om man plötsligt blir arbetslös.

Vilka är de faktiska utgifterna man måste kunna betala innan man hittar ett nytt arbete. Även detta kan variera beroende på vilken bransch eller kompetens man besitter. De allra flesta brukar resonera att efter två till tre månader har man en inkomst igen. Detta kan även innefatta inkomstförsäkring eller eventuell a-kassa.

Oväntade händelser

Förutom de fasta utgifterna man har varje månad bör man även fundera över vilka andra oönskade utgifter man kan drabbas av. Detta kan vara allt från dyra tandläkarbesök till att bilen plötsligt havererar. Man kan fundera över vilka saker man kan leva utan och vilka som man är beroende av i sitt vardagliga liv. Denna typ av oförutsedd utgift kanske egentligen inte är speciellt oförutsedd då vi alla vet att en bil förr eller senare går sönder eller att dator, tv, stereo eller dylikt inte varar för evigt.

För att kunna göra en rimlig kalkyl behöver man vara ärlig med sig själv huruvida man till exempel kan vara utan tv tills man har sparat ihop pengar att köpa en ny, eller om man vill ha en ny direkt när den gamla slutar fungera.

Alla saker eller tjänster som man anser att man inte kan vara utan bör därmed ingå i en buffert, gärna tillsammans med de fasta utgifter man har under en eventuell inkomstfri tid.

Buffertsparande

Hur stor sparbuffert behöver man?

När man väl har skapat sig en bild över hur mycket pengar man kan komma att behöva ha som buffert är det dags att börja spara. Man behöver förstås inte ha en exakt siffra men det underlättar för att ha ett tydligt mål med sitt sparande.

Det kan många gånger vara så att man behöver en viss summa för kortsiktiga oförutsedda händelser och en annan för mer långsiktiga så som arbetslöshet. Har man till en början inga eller lite sparade pengar bör man försöka spara mer för att kunna klara eventuella ekonomiska svårigheter.

Tänk över vilka utgifter som går att undvika och låt dessa gå till ett buffertsparande istället. Vanligaste stället att skära ner på är på nöjen och shopping.

Har man en fast inkomst varje månad bör man sätta en fast summa att spara varje månad. Om inkomsten varierar kan det vara bättre att bestämma att en viss procent av lönen att spara. På detta vis undviker man att sparandet blir en belastning samtidigt som man bibehåller en regelbundenhet.

Om man tycker att det är svårt att spara pengar kan det vara fördelaktigt att välja att spara i en annan bank än den man får sin lön utbetalad till. På detta vis kan det vara lättare att man inte använder sparade pengar till saker de inte är avsedda för.

Vilken sparform ska man välja?

Då pengarna ska kunna användas vid oförutsedda händelser måste man kunna komma åt dem på ett smidigt sätt. Det kan därför vara olämpligt att binda upp dem på långa sparvillkor. Numera finns det dock en hel del olika räntefonder där köp och sälj endast tar enstaka dagar vilket kan vara ett bra alternativ för buffertsparande.

Vår rekommendation är att du fördelarna pengarna med 50 % på ett sparkonto och 50 % på indexfonder, exempelvis Avanza Zero så har du både ett längre sparande men även en som du lätt kan använda direkt vid behov.

Sparandeform

Man kan förstås även välja vanliga sparkonton så länge dessa erbjuder fria eller enstaka uttag när som helst. Fördelen med lågriskfonder är att de generellt ger en bättre avkastning men medför en högre risk än ett sparkonto.

Fördelar med ett buffertsparande

Precis som med allt annat sparande skapar en ekonomisk reserv en trygghet i livet. Har man tidigare aldrig sparat pengar finns det även fördelar med ett invant regelbundet sparande. När man har uppnått sitt buffertmål kan man förstås fortsätta att spara pengar men kanske då mer långsiktigt.

Detta innebär att man kan ta högre risker, och då eventuellt högre avkastning. Att ha en god ekonomisk reserv innebär också att man bättre kan utnyttja olika tidsbegränsade erbjudanden.

På så vis kan man betala mindre för varor eller tjänster som man kan behöva när de erbjuds billigare. På detta vis kan ett sparande, i det långa loppet, minska de egna utgifterna samtidigt som oönskade utgifter inte direkt påverkar det dagliga livet.

Inlägget kan innehålla reklam genom annonslänkar. Läs mer här

Jag heter Axel Hansson och är, tillsammans med min tvilling, huvudskribent för Buffert.se.

Lämna en kommentar

Din mejladress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är markerade *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*