Blogg

Få svenskar klarar sig mer än ett par veckor utan inkomst

Utan lön
Skriven av Axel Hansson

Slutar lönen plötsligt att komma så är det en stor del av befolkningen som inte längre kan upprätthålla sin livsstil och får på bara några få veckor mycket svårt att ens klara de mest basala behoven: betala hyran eller räntan på lånet, sätta mat på bordet eller köpa nya kläder till barnen.

Hösten 2011 var allas blickar riktade mot Trollhättan – Biljätten Saabs dagar var räknade efter decennier med röda siffror i resultaträkningen. Inte en dag gick utan att nyhetsmedierna spekulerade om hur en konkurs skulle påverka den svenska bilindustrin.

Trots att många av de anställda var vad vi skulle kalla vanlig medelklass, med en god inkomst, hus, bil och försörjningsansvar för barn, saknade en stor del egna besparingar. Efter att Saab meddelat att tillgångarna inte räckte till decemberlönerna dröjde det bara några få dagar innan hushållskassorna också började sina. Inom loppet av ett par veckor gick 170 tjänstemän och arbetare till banken för att över huvud taget ha råd att sätta mat på bordet.

Efter 1960- och 70-talet inflationsdrivande politik har reallönerna under de senaste fyra decennierna ökat med 57 procent för arbetare och 67 procent för tjänstemän. Svensken har dessutom byggt upp ett stort kapital via sitt pensionssparande.

Prisutvecklingen på bostäder det senaste årtiondet har möjliggjort miljonvinster och Alliansens inkomstskattesänkningar har de senaste åren gett tusentals kronor mer i plånboken för vanliga löntagare – Medelklassen har aldrig haft det bättre även nu år 2017.

Om man tar en närmare titt?

Det stämmer visserligen att reallönerna har ökat de senaste decennierna, men det gjorde å andra sidan också skattetrycket fram tills 1990. Skattetrycket ligger idag på 43,9 % vilket är en bra bit över snittet i OECD på 34,3 % (Siffror från 2016).

Svensken har också ett betydande pensionssparande, men merparten av sparandet är kollektivt och pengarna bundna.

Sparandet gör således egentligen ingenting för att skapa trygghet i människors vardag. Det är inte möjligt att låna av det statliga pensionssparandet om du plötsligt förlorar jobbet, än mindre ta ut ett par hundratusen för att satsa på den där affärsidén du gått och funderat på. Pengarna är våra, men bara på pappret och förutsatt att vi inte går bort innan vi fyller 61 år.

Aktiesparandet är också imponerande – Vid årsskiftet 2015 ägde hushållen aktier till ett samlat värde av 672 miljarder, enligt Statistiska centralbyrån. Men ägandet är mycket ojämnt fördelat – I juni 2015 var det endast 13,6 % av svenskarna som hade ett aktieinnehav, enligt SCB, med ett medianvärde på 25 000 kronor.

Alternativa former av besparingar

Bostadsmarknaden är ett kapitel för sig. Visst förekommer det att människor lyckas göra klipp och realisera stora vinster när huset eller bostadsrätten säljs, inte minst om omgjorda bostadsrätter från hyresrätter. Men för den stora merparten av bostadsägarna innebär höjda bostadspriser inte mer än att riskerna ökar vid ett prisfall. Även om den egna bostaden ökar i marknadsvärde gör ju ofta även grannens hus det. Enda sättet att realisera en vinst är att flytta till ett väsentligt billigare område alternativt byta till hyreslägenhet.

Bristen på besparingar är heller inte någon som enbart gäller låginkomsttagare: Bland inkomsttagare med 25 000-33 000 kronor i månaden är situationen ansträngd.

En privatekonomi som begränsar tillvaron

När människor saknar egna besparingar får det konsekvenser. Viljan att byta arbete finns inte riktigt där, trots att man helst skulle vilja byta miljö. Sannolikt väljer en del att stanna kvar i parrelationer trots att gnistan sedan länge försvunnit. Rädslan för den ekonomiska otrygghet som följer av att lämna sin partner trumfar den frihet som åtminstone i teorin står att vinna i att gå vidare i livet. Överhuvudtaget torde den sociala rörligheten minska när människor inte genom eget hårt arbete och sparande kan bryta sig ur det sammanhang de fötts in i.

Utan en egen sparbuffert blir varje enskild förändring i de sociala trygghetssystemen ett potentiellt hot mot den egna ekonomin.

Saknas egna besparingar ökar självfallet behovet av ett ständigt tillflöde av nya pengar. Några få veckors fördröjning av lönen riskerar att sätta hela hushållsekonomin i gungning – Ett oväntat och oplanerat besked från arbetsgivaren och hela livet vänds på ända.

Men privatsparande har inte bara betraktats som överflödigt, det har därtill aktivt motverkats. Höga skatter på både arbete och sparande har effektivt förhindrat människor från att bygga upp egna besparingar.

I varje fungerande samhälle finns det en balans mellan å ena sidan medborgarnas rättmätiga krav på individuell frihet, och föreställningar om vad som är bäst för kollektivet å den andra.  Händelserna på Saab får bli en påminnelse om att vi i Sverige ännu inte funnit den balansen.

Börja med ditt sparande redan idag och se till att stå dig trygg för alla oväntade händelser som dyker upp längs vägen – Vare sig det är en sparbuffert eller om du funderar på att handla aktier och behöver tips – Det är alltför lätt att hamna i en otrygg situation om man inte sköter om sin ekonomi helhjärtat.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Kommentera