Nyheter

Försämrade ekonomiska förutsättningar för hushållen

Sämre ekonomi
Skriven av Angelica Hedman

Det råder stor osäkerhet för Sveriges ekonomi och den kraftiga uppgången i bostadspriserna och hushållens skuldsättning innebär att hushållen kan påverkas kraftigt av bland annat inkomstbortfall, stigande räntor och fallande bostadspriser.

Åtgärderna som regeringen har infört innebär att många anställda kommer att få behålla sina jobb. Men det är däremot osäkert i vilken utsträckning åtgärderna kommer att kunna dämpa den förväntade uppgången i arbetslösheten, skriver Riksbanken i sin finansiella stabilitetsrapport.

Lägre skuldtillväxt men konsumtionslånen ökar

Hushållens skulder har ökat under lång tid, vilket innebär att skuldsättningen bland hushållen i dagsläget är historiskt hög. Utvecklingen i hushållens bolåneskulder påverkas av bland annat prisutvecklingen på bostadsmarknaden, som under en lång tid varit stark.

Även om tillväxttakten i hushållens lån fortsätter att stiga är tillväxttakten lägre jämfört med för ett antal år sedan och uppgår nu till cirka 5 procent per år. Däremot har tillväxttakten i konsumtionslån varit högre de senaste åren. Dessa lån är förknippade med högre räntor och står för en betydande del av hushållens totala ränteutgifter.

När den svenska ekonomin nu försämras och fler hushåll drabbas av inkomstbortfall så ökar kreditrisken för dessa lån. Riksbanken skriver att det framöver är viktigt att följa utvecklingen på denna marknad, för att bland annat se hur hushållen påverkas.

De flesta hushåll kan troligtvis betala på sina lån

FI genomför varje år tester av nya bolånetagare. Där det framgår att det allra flesta hushållen skulle kunna betala sina lån om de drabbas av underskott i sina månads beräkningar ifall de blir arbetslösa. Däremot skulle en stor andel ensamboende som drabbas av arbetslöshet och som har a‐ kassa, men saknar inkomstförsäkring, få problem att betala på sina lån. Om dessa hushåll däremot beviljas tillfällig amorteringsfrihet minskar denna andel betydligt.

FI undersöker också hur de nya bolånetagarna skulle klara av en ränta motsvarande 7 procent och finner då att närapå alla hushåll klarar av detta utan att drabbas av underskott i sin ekonomi.

“Knappt 60 procent av hushållens bolån har en räntebindningstid som är mycket kort, vilket innebär att stigande räntor får ett snabbt genomslag på hushållens ränteutgifter. Samtidigt medför Riksbankens expansiva penningpolitik, med både låg reporänta och köp av finansiella tillgångar, att bolåneräntorna i nuläget är låga. Hushållens räntor har heller inte stigit väsentligt den senaste tiden, trots att Riksbanken höjt reporäntan och bankernas finansieringskostnader har påverkats av stigande riskpremier. I stället har bankernas bolånemarginaler fortsatt att sjunka.”, skriver Riksbanken.

Åtgärder från myndigheter förstärker hushållens motståndskraft

Även om de allra flesta hushåll i nuläget anses kunna betala sina skulder går det inte att utesluta att enskilda hushåll kan få problem att betala på sina lån när deras ekonomiska förutsättningar försämras.

Kreditförlusterna på bolån var däremot relativt små under 1990‐talskrisen, då både arbetslösheten och bolåneräntorna ökade kraftigt, skriver Riksbanken.

Åtgärderna från regeringen, FI och Riksbanken bedöms också minska sannolikheten för att hushållen tvingas ställa in betalningarna på sina lån. Exempelvis det tillfälligt undantag från amorteringskravet som FI tagit fram, vilket kan underlätta för många hushåll att klara boendeutgifterna under krisen.

Fallande bostadspriser kan leda till minskning i hushållens konsumtion

FI:s tester avser att mäta hushållens förmåga att betala på sina lån och tar därmed inte upp eventuella effekter på hushållens konsumtion. Även om de flesta hushåll sannolikt kan betala sina skulder, särskilt om de beviljas amorteringsfrihet, kan den höga skuldsättningen bidra till en större nedgång i hushållens konsumtion om nedgången i svensk ekonomi också sammanfaller med ett större fall i bostadspriserna.

Hushållen kan av försiktighetsskäl vilja öka sitt sparande när bostadspriserna faller, eftersom att detta leder till att hushållens belåningsgrader stiger. Stigande belåningsgrader kan också leda till att hushållens möjligheter att utöka sina bolån begränsas, vilket ytterligare begränsar deras konsumtionsutrymme.

När hushållen minskar sin konsumtion blir svenska företag mindre lönsamma och arbetslösheten stiger. I förlängningen kan det innebära att bankerna gör större kreditförluster. Om bostadspriserna faller kraftigt skulle detta alltså kunna förstärka effekterna på realekonomin och dessutom kunna sprida problemen till det finansiella systemet.

Ökad osäkerheten på bostadsmarknaden

Efter en period med en lugn prisökningstakt började ökningstakten i bostadspriserna stiga mer tydligt under hösten 2019. I februari 2020 hade bostadspriserna stigit med 7,1 procent i årstakt, enligt Valueguards HOX‐index.

Andra indikatorer under samma period visade på en stark utveckling på bostadsmarknaden. Exempelvis var SEB:s boprisindikator och antalet försäljningar av bostäder på relativt höga nivåer. I slutet av mars vände dock utvecklingen på bostadsmarknaden. SEB:s boprisindikator har sedan dess fallit och indikerar nu att en majoritet av hushållen tror på fallande bostadspriser framöver.

“Ett minskat antal försäljningar, som brukar bli fallet när osäkerheten ökar på bostadsmarknaden, kan bidra till att krisens effekter på bostadsmarknaden inte fullt ut reflekteras i bostadspriserna utan istället tar sig uttryck i en minskad omsättning. Men hur bostadsmarknaden kommer att påverkas är svårbedömt och beror på hur utdragen krisen blir och vilka effekter den får på svensk ekonomi.”, skriver Riksbanken.

Om författaren

Angelica Hedman

Webbproducent med flera års erfarenhet av marknadsföring, med ett stort intresse för privatekonomi och resor.

Kommentarer