Konjunktur – Vad är lågkonjunktur & högkonjunktur?

Du har säkert hört begreppet konjunktur förut. Det nämns ofta på tv-nyheterna när samhällsekonomin diskuteras. Hög- och lågkonjunktur och ekonomiska cykler är vanliga begrepp.

Men vad är egentligen konjunktur? Vad är det som styr konjunkturen i samhället? I den här artikeln reder vi ut detta begrepp i detalj.

Vad betyder konjunktur?

Konjunktur innebär i princip ”det rådande ekonomiska läget”. Det finns flera faktorer man tittar på för att avgöra huruvida konjunkturen är hög eller låg, till exempel:

  • Hur mycket varor och tjänster produceras och konsumeras?
  • Hur hög eller låg är arbetslösheten?
  • Hur ser den ekonomiska tillväxten ut i landet?
  • Har vi någon inflation och hur hög är den?

Utifrån dessa frågeställningar kan vi ta reda på huruvida vi befinner oss i en hög- eller lågkonjunktur.

Vad är lågkonjunktur?

När vi befinner oss i en lågkonjunktur ser vi en mängd olika tecken på att den ekonomiska aktiviteten i samhället saktar ner.

Folk konsumerar mindre, och efterfrågan på olika produkter och tjänster sjunker. Det kan leda till att produktionen måste sakta ner, vilket i sin tur kan leda till att behovet av personal på många företag minskar. Det leder i sin tur till en ökad arbetslöshet, vilket ger många privata hushåll en sämre ekonomi, som gör att de kan konsumera ännu mindre. Allt detta påverkar givetvis även landet i sin helhet, eftersom staten får förlorade intäkter i form av inkomstskatt och moms, vilket kan leda till nedskärningar i det offentliga.

Som du ser påverkar alla dessa delar av samhällsekonomin varandra. Precis som alla kuggar behövs från att få ett kugghjul att snurra och hålla maskineriet igång, påverkar alla delar av ekonomin varandra. Därför kan en svår lågkonjunktur snabbt eskalera och komma att drabba väldigt många invånare i ett land när den väl inträffar.

Vad är högkonjunktur?

Precis som namnet avslöjar, innebär en högkonjunktur då motsatsen till en lågkonjunktur. Under denna period är ekonomin stark och den ekonomiska aktiviteten hög.

Under perioder av högkonjunktur tenderar arbetslösheten att vara låg, eftersom företagen och industrin behöver anställa många för att hinna möta efterfrågan på marknaden. Hushållen har mer pengar att spendera och affärerna går bra för såväl små som stora företag. Det kan också innebära att fler nya företag startas och mer investeringskapital kan finnas tillgängligt på marknaden.

Eftersom konsumenter är mer aktiva och efterfrågan på varor och tjänster är hög, tenderar priserna att stiga. Därför kan hög inflation vara ett tecken på att det råder högkonjunktur. Om inflationen blir för hög och priserna stiger för snabbt kan ekonomin vända, eftersom folk får svårare att ha råd att spendera sina pengar.

Staten kan försöka styra inflationen genom att höja eller sänka styrräntan i landet. Om räntan höjs får folk incitament att spara och ta färre lån, vilket tenderar att leda till sänkt konsumtion och inflationen kan hållas nere. Lägre räntor leder istället till billigare lån och större incitament att spendera istället för att spara. Då kan inflationen hållas hög eller höjas. Under senare tid har dock räntan varit konstant låg och staten och Riksbanken har inte längre samma möjlighet att göra några större justeringar nedåt i ränta.

Konjunkturen är cyklisk

Det brukar talas om att konjunkturen går i cykler. Inget samhälle har en statisk konjunktur utan den går från att vara låg, till hög och sedan går den ner igen. Det finns många faktorer som kan påverka hur den rådande konjunkturen ser ut och var vi är på väg.

Sveriges ekonomi är väldigt beroende av export, då en stor del av vårt BNP kommer ifrån produkter vi exporterar. Därför kan händelser som påverkar den globala marknaden, och till exempel efterfrågan på industriprodukter, drabba Sveriges konjunktur. Det kan hända att en lågkonjunktur blir mer eller mindre global och att hela världshandeln drabbas och tappar fart. Men en lågkonjunktur kan även vara mer lokal och drabba enskilda länder hårdare än andra.

Det brukar sägas att en konjunkturcykel varar i upp till 8 år innan konjunkturen vänder. Men det är inget skrivet i sten och det kan både vara längre och kortare mellan de ekonomiska svängningarna.

Står vi inför en lågkonjunktur 2020?

Det är svårt att med säkerhet slå fast huruvida vi står inför en lågkonjunktur. Det är lite som med börsen att ingen kan vara säker på om vi ska uppåt, nedåt eller om vi står still ett tag.

Det finns dock vissa tecken på en ekonomisk avmattning och många befarar att en lågkonjunktur kan vara på gång. I slutändan kan vi bara gissa var ekonomin ska ta vägen. Men oavsett vilket, kan det vara klokt att vara förberedd om det skulle bli sämre tider. Till exempel genom att inte vara alltför belånad och att se till att ha en buffert redo, för att klara av en period av ekonomisk nedgång och minskade inkomster.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.