Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet är ett av flera basbelopp som används för att justera avgifter och förmåner i enlighet med samhällets ekonomiska utveckling. Dessa basbelopp kan ses som ett sorts referensvärde som används vid uträkning av hur mycket pengar du endera har rätt till eller ska betala.

Därför är det ett centralt begrepp inom såväl skatterätten som inom ett flertal socialområden. I den här artikeln kommer vi igång vad ett prisbasbelopp är och när det används.

Prisbasbelopp – Påverkar förmåner och avgifter

Prisbasbelopp är ett viktigt begrepp inom såväl ekonomi som juridik och används som grund för uträkningen av ett flertal olika avdrag och förmåner. Därför figurerar begreppet flitigt i såväl lagstiftning som när det kommer till faktisk beskattning. Då prisbasbeloppet årligen fastställs av regeringen så kan dess innebörd i kronor variera från år till år.

Generellt sett så ökas däremot beloppet varje år för att säkerställa att det följer den svenska inflationen. De flesta anser att det på det stora hela ger en rättvisande bild av det ekonomiska läget.

Syftet med ett prisbasbelopp är att det i så stor utsträckning som möjligt ska motsvara prissättning och kostnader i samhället i stort. På så sätt kan du använda beloppet för att ned- eller uppräkna allt i från avgifter till utbetalningar och säkerställa att den uträknade summan är relevant utifrån den rådande ekonomiska verkligheten.

Därför pratar man ofta om ett visst antal prisbasbelopp och som grund för beloppets fastställande används konsumentprisindex (KPI). I praktiken sker detta genom att det så kallade bastalet multipliceras med ett referensvärde baserat på svenska privatpersoners konsumtion. Detta bastal är i sin tur en schablon som har använts som utgångsvärde i mer än tjugo års tid.

Prisbasbeloppet används vid:

  • Uträkning av föräldrapenning
  • Studiemedel
  • Sjukpenning
  • Försäkringsavgifter
  • Jobbskatteavdrag
  • Skatteförmåner
  • Grundavdrag och mycket mer.

Därför är det i många fall väldigt viktigt att ha koll på beloppet.

Genom att följa prisbasbeloppet kan du redan i förväg få en rättvisande bild över hur mycket pengar du kommer att kunna ta del av, eller hur mycket pengar du kommer att behöva betala.

Eftersom beloppet fastställs inför kommande år så har du stora möjligheter att förhålla sig till det under året och inför den kommande deklaration. Som ett av flera basbelopp anses prisbasbeloppet generellt sett vara det viktigaste, då det påverkar samtliga personer som bor och lever i Sverige.

Årets prisbasbelopp 2024

Det fastställda prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet till 47 300 kronor respektive 48 300 kronor för år 2020.

Förhöjt prisbasbelopp – En del av det äldre pensionssystemet

Något som förvirrar ganska många är att det utöver ett prisbelopp även förekommer ett så kallat förhöjt prisbasbelopp. När vi beräknar tilläggspension, den tidigare så kallade allmänna tilläggspensionen (ATP), använder vi oss av detta förhöjda prisbasbelopp.

Detta gäller endast personer som födda mellan 1938 och 1953 då inga andra personer berörs av detta äldre system. Precis som med ett vanligt prisbasbelopp så fastställs det förhöjda prisbasbeloppet årligen.

Men till skillnad från prisbasbeloppet så har det förhöjda prisbasbeloppet ett mycket snävare tillämpningsområde och motsvarar alltid ett något högre belopp. För de flesta personer är det därför av större vikt att ha koll på vanligt prisbasbelopp. Omfattas du däremot av det äldre pensionssystemet så kommer det förhöjda prisbasbeloppet att inverka på pensionens storlek.

Artikeln senast granskad: 6 maj, 2023

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Investerat på börsen i över 8 år med fokus på techbolag.