Privatekonomi

Delad ekonomi – Tips vid gemensam ekonomi som sambos

Skriven av Angelica Hedman
Den här artikeln kan innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer här om vår annonspolicy.

När du och din partner bor tillsammans finns det många gemensamma utgifter, därför är det enklast och smidigast att ha en gemensam ekonomi. Med en gemensam ekonomi så delar ni på det gemensamma hemmets inkomster och utgifter.

De finns det olika metoder ni kan använda er av beroende på hur mycket av ekonomin ni vill dela och beroende på hur familjens sammansättning ser ut. Det finns alltså inget svart eller vitt svar på hur ni bäst delar på ekonomin, utan var och en får själva välja den metod som passar bäst för just deras familj. En bra början är alltid att öppna ett gemensamt bankkonto dit ni för över pengar för att betala olika utgifter samt ett matkonto som ni kan betala maten ifrån.

Dela upp inkomster och utgifter

Om du ska flytta ihop med din stora kärlek och bli sambos, då ställs du snabbt inför frågan hur ni ska göra med er ekonomi. Ska ni lägga allt i en och samma pott, eller ska ni dela på alla utgifter men behålla det egna överskottet?

Det finns tre vanliga metoder att välja mellan när ni bestämmer hur den ekonomiska situationen ska se ut:

  • Dela allt på hälften
  • Procentuell uppdelning
  • Dela endast på de fasta kostnaderna.

För att slippa onödigt bråk om ekonomin är det bra att enas om en av metoderna. Sedan kan den alltid modifieras om och när det behövs.

Att ha en gemensam ekonomi är smart eftersom att du och din sambo har gemensamma kostnader. Hit kan ni till exempel räkna hyra, el, vatten, hemförsäkring och mat.

Metod 1: Dela alla pengar på hälften

Den enklaste metoden för en gemensam ekonomi är att lägga alla inkomster i en pott och sedan betala hushållets alla räkningar och utgifter med denna pott. Överskottet kan sedan användas för ett gemensamt sparande och till fickpengar för båda partners.

Denna metod är bra att använda om du och din sambo har samma ekonomiska tänk och om ni är själva eller endast har gemensamma barn. Den är dessutom extra enkel om du och din sambo har samma inkomstnivå eller helt enkelt inte vill lägga något fokus på vem som tjänar mest.

Metod 2: Procentuell uppdelning

Om du och din sambo tjänar olika mycket så kan en procentuell uppdelning av hushållets kostnader och utgifter vara enklare att använda. Då behöver den som tjänar 20 000 kr inte betala lika stor del av kostnaderna som den som tjänar 40 000 kr. Det blir helt enkelt en mer jämställd ekonomi, trots att den inte är lika gemensam som metod 1.

Om du tjänar 20 000 kr och din sambo 40 000 kr, då kan du betala 34 % av alla utgifter, medan din sambo betalar 66 % av utgifterna. Då betalar ni procentuellt lika mycket av hyra och räkningar baserat på hur mycket pengar ni tjänst

Ett vanligt problem i många relationer är just att sambor har vitt skilda inkomster eller att den ena partnern har en mycket dyr hobby. Då kan en procentuellt uppdelad ekonomi vara en bra lösning för att undvika bråk.

Metod 3: Dela endast på fasta kostnader

Den tredje metod går ut på att ni delar på alla fastna kostnader men behåller överskottet för er själva. Denna metod är lik metod 1, men istället för att lägga alla pengar i en gemensam pott, så delar ni endast på utgifterna medan ni behåller överskottet för er själva. Detta är en bra metod om en parter har dyra intressen eller om ni har barn från tidigare relationer.

Om ni har en liknande inkomst kan ni alltså dela lika på alla fasta kostnader. Det gör ni enklast genom att öppna ett gemensamt konto som ni för över pengar till för räkningar. För mer rörliga utgifter såsom mat kan ni till exempel öppna ett matkonto med två kontokort.

Det som blir över när ni har delat på alla fasta kostnader får ni själva råda över och kan spendera eller spara hur mycket ni vill. Här kan det dock uppstå problem om den ena partnern sparar en massa pengar och vill åka på semester eller renovera bostaden medan den andra partnern är en slösare. Därför kan ett gemensamt sparkonto vara en bra lösning.

Ekonomi i hushåll med gemensamma barn

Om ni har ett gemensamt barn är det viktigt att kostnaderna för barnet räknas in bland era fasta utgifter. Allt från kläder och mat till fritidsintressen och sparande ska delas lika för gemensamma barn.

Ekonomi i hushåll med egna barn

Idag kommer många in i ett samboskap med barn från tidigare relationer. Då kan det uppstå en diskussion om vem som ska betala för barnets utgifter, speciellt om endast den ena partnern har barn. I detta fall är det extra viktigt att diskutera hur ni ska göra med er ekonomi.

Om ni vill skapa er egna familj och jobba tillsammans, då är en helt gemensam ekonomi enligt metod 1 det bästa valet. Då blir ni ett ”vi”, delar på allt och undviker att göra skillnad på ”mina barn” och ”dina barn”.

En annan metod är att ni delar på alla fasta kostnaderna, samtidigt som partnern med barn betalar för alla barnets utgifter såsom kläder och fritidsintressen. Då finns dock en risk för irritation i familjen då partnern utan barn har en mycket större ekonomisk rörlighet än partnern med barn.

Hur blir det med semestern?

För att få en fungerande och stadig ekonomi som sambos är det viktigt att vara öppen med de olika ekonomiska förutsättningarna. Det gäller även att vara tydliga med vilka utgifter ni har både var för sig och gemensamt.

Om ni vill åka på semester tillsammans är det alltid bra att ha ett gemensamt sparkonto. Då får ni ett tydligt mål som båda arbetar mot. Om det är så att den ena partnern tjänar mer och vill bo på ett dyrt hotell medan den andra partnern vill välja ett billigare alternativ, då finns det olika sätt att kompromissa på. Kanske kan partnern med en högre inkomst betala mellanskillnaden för det dyrare boendet.

Ska du flytta in i din blivande sambos bostad?

Om ni har flyttat ihop i en lägenhet eller ett hus som din sambo äger, då är det viktigt att fundera på hur ni ska göra med kostnaderna förknippade med bostaden. Du som inflyttad bör inte betala på amortering eller renovering för en bostad som bara din sambo får ta del av värdeökningen på.

En lösning på detta problem är att den inflyttade betalar hälften av månadsavgiften, driftskostnader och hälften av det löpande underhållet, medan partnern som äger bostaden betalar resten. Till driftskostnader kan ni bland annat räkna el, värme, sophämtning, vatten och dylikt.

Om författaren

Angelica Hedman

Webbproducent med flera års erfarenhet av marknadsföring, med ett stort intresse för privatekonomi och resor.

Kommentarer