Fullmakt

En fullmakt innebär rätten att ta beslut och agera i en annan persons ställe. Det finns många olika scenarion där en fullmakt används, av en eller flera anledningar. Vanligtvis finns det någon typ av skriftlig bevisning på en fullmakt, men det kan i vissa fall röra sig om en muntlig fullmakt.

Det finns två sidor av en fullmakt: Fullmaktsgivare och fullmaktstagare. Dessa kan ibland kallas huvudman och ombud.

När används fullmakt?

En vanlig situation i vardagen där du kanske stött på fullmakt är när du ska hämta ut paket från posten. På din avi brukar det stå att ombud ska legitimera sig både med eget ID och med fullmaktsgivarens ID. På så vis kan du få ut ditt paket även om själv inte kan ta dig till postombudet, till exempel på grund av skada eller sjukdom.

Andra exempel på när fullmakt används är vid bankärenden, eller när avtal ska undertecknas. Om du inte kan närvara vid detta så kan du lämna fullmakt åt någon annan att göra det i ditt ställe.

Vid situationer då någon gått bort, eller olika typer av försäkringsärenden är det vanligt att fullmakt används för att företräda den drabbade eller närstående.

Hur skriver man en fullmakt?

Vid en skriftlig fullmakt, till exempel för ett bankärende eller rätt till beslutsfattande åt ett företag, är det viktigt fullmakten är tydligt formulerad. Det ska framgå vilka befogenheter fullmaktstagaren har, inom vilka områden och vilken giltighetstid som gäller. Det finns inga exakta regler eller lagstiftning kring hur en skriftlig fullmakt måste se ut. Däremot har till exempel banker eller juridiska ombud ofta mallar som används vid specifika tillfällen. Ju mer komplext ärendet är, och ju mer som står på spel, desto viktigare blir det att ha en välformulerad och tydlig skriftlig fullmakt. Vid ett enklare ärende, som bara innefattar närstående personer, räcker det vanligtvis med en enklare egenskriven fullmakt.

Krav gällande fullmakt

Ibland krävs det bevittning vid en fullmakt, det vill säga att en eller flera personer skriver på och intygar att fullmaktstagarens signatur är äkta. Detta är dock inte ett krav enligt avtalslagstiftningen, men kan vara ett krav från till exempel banken eller annan institution.

En fullmakt ska kunna dras tillbaka om fullmaktsgivaren väljer att göra så. Reglerna kring detta kan variera något, beroende på vilken typ av ärende det gäller. Generellt gäller att fullmakten återkallas då fullmaktsgivaren informerat fullmaktstagaren om att fullmakten inte längre gäller. Detta åligger fullmaktsgivaren att se till att ombudet får reda på detta.

Olika sorters fullmakt

Förutom den typen av fullmakt vi talat om, såsom vid bankärenden, post eller beslutsfattande, finns det andra sorters fullmakt med specifika villkor. Här är några sådana:

  • Framtidsfullmakt – En sorts kontrakt där du ger någon tillåtelse att sköta ärenden åt dig enligt avtal i framtiden. Kan användas till exempel vid händelse av framtida sjukdom.
  • Generalfullmakt – Total fullmakt som ger fullmaktstagaren rätt att utföra alla ärenden som fullmaktsgivaren normalt sett utför. I praktiken en överlåtelse av det totala ansvaret gällande fullmakt.
  • Prokura – Denna typ av fullmakt används inom näringslivet. Fullmaktstagaren, (prokuristen) får fullmakt över allt inom näringsverksamheten.
  • Ställningsfullmakt – Ett avtal mellan två parter om fullmakt att ta vissa beslut i företagets namn. Ett vanligt anställningsavtal är exempel på detta.
  • Toleransfullmakt – En typ av fullmakt som kan förekomma och användas vid juridiska tvister. Det kan till exempel handla om att en person vid upprepade tillfällen givits fullmakt att göra något å en annan persons, eller företags vägnar. Om det finns goda skäl att tro att denna fullmakt ska betraktas som giltig även i framtiden kan det alltså räknas som toleransfullmakt.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.