Privatekonomi

Beräkna lön efter skatt – Räkna ut din nettolön 2019

Räkna efter skatt
Skriven av Axel Hansson

Alla som arbetar i Sverige betalar en viss andel av sin lön i skatt. Den största skattedelen utgörs av kommunalskatten, men ett flertal andra skatter och avgifter ingår i det som betalas varje månad. I den här artikeln går vi igenom hur skatterna fungerar och vilka olika skatter som faktiskt dras från lönen.

Räkna ut lön efter skatt 2019

Använd vår kalkylator för att räkna ut vad du får ut efter skatt:

Månadslön innan skatt

Kommun

Vad menas med brutto- och nettolön?

Bruttolön är din lön innan någon skatt har dragits av. Nettolön är det som blir kvar efter att skatter och avgifter har dragits. De pengar du får tillgång till när lönen kommer in på kontot i slutet av månaden är alltså din nettolön.

Vilka skatter och avgifter betalar jag?

När skatten dras från din lön är det ett flertal, både uppenbara och mindre uppenbara, poster som dras. Dessa skatter och avgifter går vi igenom nedan:

  • Kommunal- och landstingsskatt
  • Statlig skatt
  • Public service-avgift
  • Kyrko- och begravningsavgift

Utöver skatter och avgifter finns det även ett avdrag som de flesta förvärvsarbetande i Sverige tar del av, nämligen jobbskatteavdraget.

Kommunal- och landstingsskatt

Den största posten som dras från din lön är kommunalskatten. I den skatten ingår även en viss del som går till landstinget. Hur mycket kommunalskatten ligger på, varierar en del från kommun till kommun. I regel ligger den någonstans strax över 30 procent, men i vissa fall kan den vara under 30, och så hög som upp till dryga 35 procent.

Kommunalskatten används för att finansiera alla möjliga delar av samhällsservicen i Sveriges kommuner. En stor del går till saker som skola och förskola, äldrevård, försörjningsstöd, kultur- och fritidsverksamhet, gator, vägar och andra delar av det allmänna utrymmet. För att få en bättre bild av hur kommunen använder skattepengarna just där du bor kan du titta på din kommuns hemsida. Alla kommuner redovisar och tillhandahåller information om sin budget, vilket brukar kunna hittas på varje enskild kommuns hemsida.

Hur mycket kommunalskatten ska ligga på är en politisk fråga och skattenivåerna förändras över tid. Om man blickar bakåt kan man se att en stor ökning av kommunalskatterna skedde på 60- och 70-talet i Sverige. Under den tidsperioden gick kommunalskatterna från att ligga på omkring 15 procent, till att överstiga 30 procent framåt 80-talet. Efter det har kommunalskatterna legat på mer stabila nivåer, även om trenden är att de långsamt ökar något över tid.

Statlig skatt

För höginkomsttagare tillkommer en extra statlig skatt vilken ibland även går under namnet värnskatt. För 2019 gäller att den som tjänar över 504 400 kronor under året, eller cirka 42 000 kronor i månaden, betalar statlig skatt på inkomsterna som överstiger den summan. Ytterligare 5 procentenheter beskattas för inkomster som överstiger 703 000 kronor. Dessa skatter betalas alltså utöver den kommunala skatten som också ska betalas för hela inkomsten.

Ungefär 1,3 miljoner invånare i Sverige betalar statlig skatt på sin inkomst, vilket utgör omkring 16 procent av befolkningen i landet. Den statliga skatten går till diverse samhällsfunktioner som används runt om i hela landet, till exempel:

  • Polis
  • Försvar
  • Sjukvård
  • Infrastruktur
  • Socialt skyddsnät

Den största utgiftsposten för staten är dock de bidrag som delas ut till kommuner för att jämna ut obalanser mellan olika kommuner i Sverige. Detta görs eftersom skatteintäkterna mellan kommunerna kan skilja sig åt en hel del.

Den statliga skatten är i allra högsta grad en politisk fråga, vilket gör att de olika skattenivåerna kan variera beroende på regering och vilket politiskt klimat som råder för tillfället. Vissa ser det som en rättvisefråga att höginkomsttagare bör betala mer i skatt, medan andra menar att hög statlig skatt enbart är kontraproduktiv då den motverkar incitament för att skapa värde för företag och liknande.

Public service-avgift

En relativt ny avgift som infördes 2019 är den så kallade public service-avgiften, som kom att ersätta den tidigare TV- och radioavgiften. Avgiften dras direkt med skatten och uppgår till maximalt 1 347 kronor per år. I deklarationen går det att utläsa hur mycket som betalats in i public service-avgift under året. För den som förvärvsarbetar brukar arbetsgivare se till att avgiften betalas in korrekt i samband med övrig skatt.

Innan 2019 var Radiotjänst ansvariga för TV- och radioavgiften. Den låg då på 2 400 kronor per år för ett hushåll, och skulle betalas av alla som hade en TV-mottagare i hemmet. Den nya public service-avgiften ligger istället under Skatteverkets ansvar och gäller alla, oberoende av huruvida hushållet har en TV-mottagare eller använder tjänsterna.

Kyrkoavgift och begravningsavgift

Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift. Avgiften kan variera beroende på var i landet du bor, men ligger vanligtvis på omkring 1% av bruttolönen. Det är inte obligatoriskt att vara medlem i Svenska kyrkan, och det är möjligt att ansöka om utträde för den som vill. Kyrkoavgiften går till att finansiera en mängd olika delar av Svenska kyrkans verksamhet, till exempel underhåll av kyrkor och diverse aktiviteter som öppen förskola och hjälp till människor i kris.

Utöver kyrkoavgiften förekommer också en begravningsavgift. Den är till skillnad från kyrkoavgiften obligatorisk och går inte att avsäga sig från att betala. Begravningsavgiften används till att finansiera allt som har med begravning och kremering att göra. Vanligtvis ligger avgiften på omkring 0,22-0,23% av bruttoinkomsten.

Jobbskatteavdrag

Från och med 2007 finns en skattelättnad för den med inkomst från anställning eller företagande. Upp till 2 500 kronor per månad kan dras av från skatten med det så kallade jobbskatteavdraget. Syftet med jobbskatteavdraget är att göra arbete mer lönsamt och skapa incitament för folk att arbeta, vilket teoretiskt ska leda till ökad sysselsättning på samhällsnivå.

Avdraget görs för personer vars månadslön är under 52 470 kronor. Om lönen överstiger detta blir jobbskatteavdraget successivt mindre, upp till 137 000 kronor, då inget jobbskatteavdrag längre görs. Det kan variera hur mycket jobbskatteavdrag man får, beroende på hur hög skatten är i kommunen där man bor. Det behövs inte göra någon ansökan för att få jobbskatteavdrag, utan det görs automatiskt via Skatteverkets tabeller.

Skattetabeller

På Skatteverkets hemsida finns tabeller där du genom att fylla i vilken kommun du bor i, snabbt kan få en uträkning på hur många procent du betalar i skatt i den kommunen. I Skatteverkets uträkning ingår då kommunalskatt, landstingsskatt och begravningsavgift, samt en möjlighet att välja om kyrkoskatt ska tas med i beräkningen.

Några exempel från Skatteverkets hemsida, utan medlemskap i Svenska kyrkan, ger för 2019:

Kommun Kommunalskatt Landstingsskatt Begravningsavgift Summa
Stockholm 17,74 12,08 0,065 29,885
Malmö 21,24 11,18 0,253 32,673
Göteborg 21,12 11,48 0,253 32,853
Uppsala 21,14 11,71 0,253 33,103
Västerås 20,36 10,88 0,253 31,493

Vilka andra skatter finns förutom inkomstskatt?

Utöver de skatter vi betalar på vår inkomst, förekommer en mängd andra skatter. Här följer några exempel på vanliga skatter som förekommer i Sverige:

  • Moms – Alla varor och tjänster som konsumeras i Sverige är beskattningsbara med moms. De är inbakade i priset och utgör en stor del av den sammanlagda skatteintäkten för den offentliga sektorn. Utöver vanlig moms som ingår i alla varor, finns särskilda skatter på vissa varor som tobak, alkohol eller drivmedel.
  • Kapitalskatt – Det finns olika typer av skatter på kapital, till exempel skatt på räntevinster, vinster på fastighetsaffärer, kapitalskatt på värdepappersportföljer och så vidare.
  • Arbetsgivaravgifter och sociala avgifter – För arbetsgivare finns stora skattekostnader i form av arbetsgivaravgifter, på det arbete som utförs av arbetstagarna. Detta är den näst största inkomstkällan för offentlig sektor, efter kommunal inkomstskatt.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Kommentera