Ekonomi – Vad är det och vad ingår i begreppet?

Ekonomi pratas det om i många olika sammanhang. Allt ifrån privatekonomi, till företag eller på politisk nivå. Det är ett brett ämne med många underkategorier.

I den här artikeln dyker vi djupare ner i ekonomins värld och reder ut begreppet i detalj.

Vad betyder själva ordet ekonomi?

Ordet ekonomi har sina rötter i det grekiska språket. Det bygger på orden oikos (som betyder hus) och nomos (lag). Det syftar till läran, eller kunskapen om, att hushålla med en begränsad mängd resurser. I alla former av ekonomi finns det en begränsad mängd resurser, som måste fördelas utifrån olika behov och önskemål.

Som nämnt tidigare, innefattar detta breda begrepp en mängd avgränsade områden som är mer specifika.

Företagsekonomi – Omsättning, utgifter, skatter och vinst.

Som namnet antyder, handlar detta område om allt som rör ett företags ekonomi. Företag är skyldiga att redovisa sina inkomster och kan göra olika typer av avdrag för utgifter. Allt bokförs och sammanställs i ett bokslut i slutet av ett räkenskapsår.

Det finns särskilda kurser, både på gymnasial nivå och på högskola, där du kan studera detta ämnesspecifika område inom ekonomi.

Nationalekonomi – Ekonomi på samhällsnivå

Nationalekonomi är ett stort samhällsvetenskapligt ämne. I detta område tittar man på hur resursfördelningen i ett samhälle ser ut. Det rör delvis frågor som du ofta hör om på nyheterna, såsom hur konjunkturen ser ut, räntenivåerna och inflationsmål.

Men ämnet är bredare än så och det kan sägas finnas ett antal subkategorier även inom nationalekonomi, till exempel:

  • Hälsoekonomi – Där man studerar hälsa och sjukvård utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
  • Miljöekonomi – Studier om samspelet mellan ekonomiska frågor och frågor om hållbarhet och miljö. Där bemöter man bland annat dilemman om hur ett samhälle ska hushålla med de naturliga resurserna, för att både gynna miljö och den ekonomiska tillväxten på bästa sätt.
  • Arbetsmarknadsekonomi – Innefattar bland annat forskning och statistik kring arbetslöshet, tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden, lönenivåer inom olika yrken och frågor om fackföreningslivet.

Det finns ännu fler och även smalare områden som kan studeras av nationalekonomer, för att ta reda på hur samhället och ekonomin samspelar på en viss plats eller inom ett visst område.

Finansiell ekonomi

Finansiell kan egentligen sägas ingå i antingen företagsekonomi, nationalekonomi eller lite av båda dessa. I vissa länder studeras finansiell ekonomi även som ett fristående ämne.

Inom finansiell ekonomi tittar man närmare på hur pengar förflyttas mellan olika parter och på handel mellan dessa. Det innefattar både värdepappershandel i olika former, men även handel med råvaror och andra gods, samt valutor.

Det förekommer en hel del forskning inom denna ekonomiska gren och du kanske känner igen begrepp som ”effektiva marknadshypotesen”, ”portföljteori” eller ”kapitalmarknadsteorin”, som alla är finansekonomiska begrepp.

Ekonomisk historia

Även inom historieämnet har ekonomin en egen gren. Inom ekonomisk historia studerar man levnadsförhållandena i olika samhällen under olika historiska perioder.

Även här finns det olika underkategorier av ämnet som ibland glider över i andra akademiska discipliner inom ekonomi. Man kan till exempel studera finansvärldens historia, företagshistoria eller arbetsmarknadshistoria.

Ekonomiska system

Ekonomin inom ett land fungerar eftersom den ryms inom specifika regelverk, så kallade ekonomiska system. Detta finns lite olika teorier om hur ett ekonomiskt system ska vara utformat och genom historien har olika system prövats. Rådande system är också under ständig förändring och systemen är inte helt statiska.

Några system som utformats genom åren är dessa:

Marknadsekonomi

En marknadsekonomi bygger på att alla parter inom ekonomin är, i största möjliga mån, fria att själva ta beslut om hur, var och när de vill handla med varandra. Det innebär till exempel att marknaden själv sätter priser och naturlig konkurrens sätter ribban för vad som är rimligt.

I en marknadsekonomi är det inte staten som reglerar marknaden, utan istället alla aktörer på både köp- och säljsidan som själva bestämmer spelreglerna. I praktiken är det sällan talan om en helt och hållet marknadsstyrd ekonomi utan ofta finns en viss statlig kontroll och en lagbok som sätter spelreglerna.

Planekonomi

Detta kan beskrivas som motsatsen till marknadsekonomi. I en planekonomi är det staten som sätter villkoren och fördelar de ekonomiska resurserna enligt en förbestämd plan. Draget till sin spets blir ekonomin då enligt den modell som förespråkades av Karl Marx och som implementerats i kommunistiska länder. Då innefattar planekonomin även att det är staten som äger företag och produktionsmedlen inom en stat.

En mer vanlig ekonomisk variant är en blandad form av ekonomi, där staten reglerar en viss del via skatter, bidrag och subventioner, men där det fortfarande finns en fri marknad inom många branscher och ett levande näringsliv.

Kapitalism

Grundtanken i det kapitalistiska systemet är den privata äganderätten. I detta system har personer och företag rätt att äga kapital, produkter, varumärken och så vidare.

För att ett kapitalistiskt system ska fungerade krävs att det finns en fungerande marknadsekonomi. En strikt planekonomi har som mål att staten ska äga företagen och så vidare, vilket går emot den kapitalistiska visionen om privat ägande.

Cirkulär ekonomi

Denna ekonomiska modell bygger på en tanke om ekologi och har det naturliga kretsloppet som förebild. Den bygger på att produktionen ska vara hållbar och att saker ska återvinnas så långt det är möjligt.

I teorin är det meningen att man i en cirkulär ekonomi ska undvika alla miljögifter, farliga utsläpp, minska allt avfall och ta vara på allt man använder.

I praktiken försöker många företag att anamma den cirkulära ekonomins tankesätt, åtminstone i viss utsträckning. Det är ofta ekonomiskt gynnsamt att vara miljömedveten, eftersom det uppskattas hos konsumenter, samt ger möjlighet att minska onödigt svinn i produktionen.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.