Världsindexet används för att se hur olika länder jämför sig mot varandra. I den här artikeln reder vi ut vad det är och hur det används.
Innan vi tittar på vad Världsindex är, ska vi reda ut vad ordet index betyder.
Svensk Ordbok definierar index som ett ”tal som sätts i relation till ett grundtal för att möjliggöra (statistiska) jämförelser, särskilt i tiden”. SAOL gör det lite enklare och kallar det rätt och slätt för ett ”jämförelsetal”.
Vi kan hur som helst konstatera att index handlar om jämförelser. Det finns en mängd olika index, som alla mäter och jämför något. På SCB:s hemsida finns en lång lista med olika index. Ett av de mest igenkännbara är kanske konsumentprisindex.
När det gäller finansmarknaden och börsen är aktieindex något vi ofta hör. Det finns till och med ett Big Mac index, som jämför skillnaderna i pris på en Big Mac världen över för att mäta hur olika valutor förhåller sig till den amerikanska dollarn.
Vad är ett världsindex?
Som namnet antyder handlar det om något globalt. Enkelt beskrivet kan man säga att det är ett index som jämför olika länders finansiella utveckling.
Hur används världsindex?
Ett världsindex speglar i grunden hur ett land mår. Eller snarare hur finanserna i det landet mår. Vilket dock brukar betyda ungefär samma sak eftersom hela landets välmående vilar på hur bra ekonomin går.
Man kan jämföra det med en enskild investerare som handlar med aktier. Investerare kan se hur väl de själva lyckats när de jämför med olika index. Den som investerar i svenska aktier kan jämföra med svenska index.
På samma sätt är ett världsindex till hjälp för att se hur väl olika länder lyckas jämfört med varandra. Man kan också se om de sjunker och stiger samtidigt och med samma nivåer. Och om inte, vad är det som orsakar dessa skillnader?
På vad sätt kan man som småsparare ha nytta av världsindex?
Vad som händer på en börs i världen kan återspegla vad som händer på en annan börs. Världens olika börser påverkar varandra, och sjunker en så kan andra sjunka. Särskilt gäller detta för större länder som USA och Japan som oftast är ledande.
Man kan alltså se världsindex lite som att det är ett sätt att förutspå vad som ska hända i framtiden. Vi kan givetvis inte veta vad som händer i framtiden, och det kan hända oväntade saker som gör att man inte kan lita ens på ett världsindex. Vid naturkatastrofer eller stora terrorattentat reagerar börsen, och händer det något i ett större land sprids detta runtomkring.
Om man kastar en sten i vattnet bildas det svallvågor som sprids ut över vattnet. På samma sätt sprider sig effekterna av större händelser runt om i världen. Det är därför det kan vara bra att se på världsindex när man sparar i aktier. Och även om man ”bara” är en vanlig småsparare med pengar i fonder, kan det vara fördelaktigt att följa världens börser för att se vad som händer.
Man kan framförallt titta på den globala trenden. Har indexen (börserna) gått ner eller upp mycket på senaste tiden. Hur ser det ut nu jämfört med de senaste 10-15 åren osv. Går börserna bra går oftast även fonder bra. Enskilda aktier behöver inte gå bra, men överlag så går det mesta bra när börsen går upp.
Väletablerade världsindex
Nu finns det dock inte bara ett enda världsindex, vilket man kan tro när man ser ordet. Främst är det två index som ”tävlar” med varandra om att vara störst och mest betydelsefullt.
Båda kommer från Morgan Stanley Capital International, som är en global indexleverantör.
MSCI World Index
Som namnet antyder handlar det alltså för att vara ett världsindex. Ändå är det inte optimalt. De bolag som ingår är listade i enbart 23 länder och är alla stora eller medelstora. Det stora problemet är att samtliga av länderna är utvecklade länder. Här saknas alltså helt och hållet vad som händer i utvecklingsländerna. Den som vill veta hur det går i andra delar av världen än i de stora marknadsekonomierna har inte mycket att hämta här.
MSCI All Countries World index (förkortat MSCI ACWI).
Enligt MSCI själva är detta deras viktigaste index. Det innefattar de 1600 aktierna från ovanstående index, men tar också med aktier från 24 tillväxtmarknader. Till dessa läggs ytterligare 1200 aktier, vilket totalt innebär 2800 aktier. De innehåller samma slags stora och medelstora bolag som det förra. Och på samma sätt beräknas indexet i amerikanska dollar.
Geografiska index
Ett världsindex är alltså något som följer de länder som finns i världen. Dock lämnas mycket utanför. Vill man göra sitt ”eget” världsindex och få en större överblick får man istället gå till de mindre delarna.
Världsindexet är ju egentligen bara ett övergripande begrepp i ett försök att något sånär korrekt samla världen för att se trenderna. Men man kan alltså även gå ner på underliggande nivåer och titta på olika geografiska index.
Som man hör av ordet innebär geografiska index just att de avgränsas till någon plats i världen. Det finns allt från stora till små geografiska index.
Huvudsakliga geografiska index delas in som exempelvis:
- Asiatiska
- Amerikanska
- Sydamerikanska
- Europeiska
Under dessa kan vi dela in regionerna ännu mindre och då kommer vi ner på landsnivå. Och där har vi i sin tur ländernas alla enskilda index, exempelvis de aktieindex som finns på börsen.
I USA har man framförallt Dow Jones samt även S&P 500. Både följer varandra ganska bra, men framförallt S&P 500 ger en bra bild över hur de amerikanska bolagen går. I Tyskland finns DAX, i London finns FTSE 100, Nikkei 225 i Japan är de främsta TYP.
Och i Sverige har vi OMXS30. Detta är ett aktieindex som talar om hur det går för de 30 mest omsatta aktierna på vår den svenska börsen.
Artikeln senast granskad: 12 oktober, 2023
Kommentarer