Sparande

Räntefond – Bästa korta & långa räntefonderna 2020

Skriven av Axel Hansson
Den här artikeln kan innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer här om vår annonspolicy.

Att spara sina pengar är viktigt. Men hur man ska spara råder delade meningar om. Ett vanligt sparkonto på banken kan vara bra för att förvara sina pengar under ett kort tag. Det fungerar utmärkt som något där lönen sätts in och även ett konto att betala räkningar från.

Men för den som sparar finns det ingen större vits med att ha dem liggande på ett vanligt bankkonto. De sjunker visserligen inte, men de växer å andra sidan inte heller. Inte ett enda öre.

Så vad ska man då sätta in sina pengar i?

På senare år har fondsparande blivit allt vanligare. Fondsparande har till viss del förekommit ända sedan 1950-talet i Sverige, men det var först 1984 som det slog igenom på allvar. Det var då de s.k. allemansfonderna introducerades. Dessa lanserades för att få svenska folket att spara mer. Man tillämpade andra sorts lagar på dessa fonder så att de skulle beskattas lägre än vanliga kapitalvinster. Det var mycket tack vare detta som de blev så populära.

Denna skattereduktion sänktes dock redan 1990, och åtta år senare upphörde den helt. Numera beskattas allemansfonder på samma sätt som alla andra fonder.

Men det gav likväl en skjuts åt fondsparandet. Att sätta in sina pengar i fonder har nästan blivit en folkrörelse. Och banker och fondförvaltare har följt med i trenden och det erbjuds alltmer fonder på marknaden.

För den som inte är insatt i sparande kan det hela kanske te sig aningen förvirrande. Det finns så många olika sorters fonder, och vad kan man lita på?

Det man vanligtvis tänker på när det gäller fondsparande är fonder som baseras på aktier. Men aktier kan vara riskfyllda, särskilt i dåliga tider när börsen faller. Visst finns det mer eller mindre säkra aktier, men den som satt in sina pengar i aktier, och även aktiefonder, kan aldrig vara 100 procent säker på att få tillbaka dem.

Ett alternativ till vanliga aktiefonder är räntefonder. Dessa är precis som namnet säger baserade på sådant som har med räntor att göra. En räntefond är i regel säkrare än en vanlig fond. Vi ska här se vad en räntefond är, och också ta upp vad det finns för för- och nackdelar med dem.

Så vad är en räntefond?

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper. Och räntebärande värdepapper är i sin tur sådant som exempelvis obligationer och statsskuldväxlar.

Och vad är då det? Jo, det är papper som innebär ett lån mot ränta under en viss tidsperiod. Alla har hört talas om obligationer. När man köper en obligation innebär det helt enkelt att man lånar ut pengar till den som gett ut obligationen. Man blir ägare till skuldbrevet, eller obligationen, och för detta får man en viss ränta.

Och räntefonder handlar alltså med dessa värdepapper istället för aktier. De båda sorters fonder fungerar i övrigt på exakt samma sätt. När man köper in sig i en räntefond köper man en del av alla de papper som ingår i fonden. Man behöver inte själv engagera sig och handla med värdepapper, detta sköts av den som förvaltar fonden. I gengäld får man betala en liten summa för detta.

En räntefond är alltså en fond som består enbart av räntebärande värdepapper.

Olika sorters räntefonder

Men som att det inte skulle räcka att det finns olika sorters fonder, finns det också flera typer av räntefonder. Det som huvudsakligen skiljer dessa åt är den löptid som de underliggande värdepappren har. Med löptid menas den tid som lånet löper på. Säg att du lånar ut 100 kronor till någon och vill ha tillbaka dem om en vecka. Då är löptiden för det lånet en vecka. På samma sätt fungerar det med de papper som ingår i räntefonden. De lån som de baseras på har olika lång tid för när pengarna ska betalas igen.

Man talar i sammanhanget här om korta och långa räntefonder:

Korta räntefonder

Kallas också penningmarknadsfond. Här har de underliggande värdepappren en löptid som är kortare än 1 år. Den är därmed lämplig för kortsiktigt sparande och påminner till stor del om ett vanligt sparkonto med låg ränta.

Siffrorna som används i tabellen nedan är tagna från Avanzas hemsida och hämtades 2020-11-20.

Långa räntefonder

Även kallad obligationsfond. Dessa värdepapper har längre löptid än 1 år. Lämpar sig för sparande på längre sikt. Risken är aningen högre än för korta räntefonder, men innebär likväl ett jämförelsevis tryggt sparande.

Siffrorna som används i tabellen nedan är tagna från Avanzas hemsida och hämtades 2020-11-20.

En bra regel att komma ihåg är att ju längre löptiden är, desto högre blir risken.

Räntefonder kan också vara olika beroende på vilka sorts värdepapper de investerar i.

Skuldsedlar

Det finns nämligen även olika sorts skuldsedlar.

Statsobligationer: Detta är kanske de man främst tänker på när man pratar om obligationer. Som namnet antyder är det staten som ger ut dem. Detta innebär väldigt liten risk. De har lång löptid, mellan 2-15 år. De ger inte mycket utdelning, men chansen finns och man förlorar heller inget på dem.

Företagsobligationer: Dessa ges, som framgår, ut av företag. Hur hög risken är går inte att säga eftersom den beror på hur väl företaget går. Om det exempelvis skulle gå i konkurs förlorar man allt man satt in. Men som oftast när det är högre risk är också avkastningen högre. Räntan på de här värdepapperna är därför högre än för statsobligationer.

Bostadsobligationer: Ges ut av bostadsinstitut för att få pengar till olika satsningar. Då det här finns en säkerhet i form av bostäder anses de ganska säkra.

Det ska också tilläggas att skuldsedlar kan ges ut av såväl stat och kommun som företag.

Fördelar med att spara i räntefonder

Det finns mycket positivt att säga om räntefonder. Här listar vi några av de skäl som finns till att man välja dessa som en sparform.

Tryggt. Som redan nämnts innebär räntefonder ett relativt tryggt sparande. De ger i regel inga otrevliga överraskningar ens när börsen går ner.

Passar äldre bättre än yngre. Vissa menar att ju äldre man blir, desto mindre andel aktier och större andel räntebärande papper bör man ha. Aktier ger i regel bättre avkastning på lång sikt, även om börsen svajar och emellanåt får sina nedgångar. Men ju äldre man är, desto mindre tid vill man vänta tills man tar ut sina pengar. Kanske vill man unna sig något efter pensioneringen, en resa eller ett nytt boende. Att då enbart ha sina pengar i aktier kan vara riskfyllt. I räntefonder däremot vet man vad man har.

Pengar du måste ha. Om du vet att du måste ha en viss summa pengar inom en tid inte alltför långt fram, då passar räntefonder utmärkt för att förvara dessa pengar.

När börsen går sämre. I tider när det går sämre på aktiemarknaden kan det vara klokt att istället ha sina pengar på en räntefond. Om man anar att sämre tider stundar, kanske man till och med kan minska sitt innehav i aktier innan det är för sent och flytta över dessa pengar till en räntefond istället. Att öka sitt innehav helt eller delvis under dåliga tider är ett bra sätt att behålla sina pengar på den nivå de var när börsen började gå ner. Detta istället för att ha kvar aktiefonden och följa med hela vägen ner till botten. För tänk om du plötsligt skulle behöva köpa något. Säg att du måste lägga ut en plötsligt rejäl summa på en tandläkarräkning, eller att du fick lust att göra en längre resa. Då kan du lätt sälja en del av din räntefond utan att förlora något. Om du hade haft pengarna i en aktiefond hade du däremot kanske tvingats gå med stor förlust för att du behövde pengarna just under en ekonomisk svacka.

Spara i obligationer och räntebärande värdepapper, och låt någon annan göra jobbet. Att köpa in sig i en räntefond snarare än att köpa enskilda obligationer och värdepapper är betydligt enklare. För den som inte är insatt i finansmarknaden utan enbart behöver ett tryggt sparande passar räntefonder därför perfekt. Du slipper själv ta reda på vilken sorts papper du ska köpa. Allt sköts av förvaltaren som kan det här så mycket bättre.

Finns det några nackdelar med räntefonder?

Mindre avkastning. Räntefonder ger i regel inte lika stor avkastning som andra fonder. Visst, även aktiefonder kan gå dåligt, och vid dåliga tider när börsen går ner ger ju faktiskt räntefonderna ge större avkastning. Det finns dock ingen möjlighet att tjäna några riktigt stora pengar på räntebärande papper. Så för den som vill spekulera i värdepapper och är villig att riskera för att få högre vinst, då är räntebärande papper inget alternativ.

Förvaltningsavgift. Precis som med andra fonder kostar det en viss summa att äga en räntefond. Förvaltningsavgiften brukar dock inte vara skyhög. De billigaste ligger på 0,10 procent, vilket är en blygsam summa och som det faktiskt kan vara värt för den som själv vill slippa göra jobbet med att leta reda på bra värdepapper.

Hur ska man spara i räntefonder?

Man ska komma ihåg att aktiefonder och räntefonder skiljer sig åt på flera punkter. I en aktiefond sparar man ofta för att man hoppas att pengarna ska växa. Att spara i räntefonder däremot är mer ett sätt att bevara sina pengar. De är närmast att jämföra med gamla tiders bankkonton. Där kunde man förr i tiden få några procent för att man hade sina pengar innestående hos banken. Banken betalade alltså för att få låna dina pengar.

Men precis som med räntefonder kunde man inte göra sig någon stor förmögenhet med bankkonton. Att bli miljonär med 2 procents ränta är ett omöjligt projekt, i alla fall för en normalinkomsttagare. Å andra sidan var det tryggt att ha pengarna på det där kontot. Man visste att de fanns där. Det enda riskfyllda som skulle kunna äventyra ens besparingar var att banken skulle gå i konkurs. Och detta var i alla fall för de större bankerna inte särskilt sannolikt.

Så på så sätt har räntefonder ganska stora likheter med ett bankkonto. De är så gott som ofarliga att investera i, men å andra sidan kan man inte räkna med att tjäna några jättesummor.

Därför bör man se dem i första hand som en plats där man förvarar sina pengar. Man låter dem ligga där, kanske undanstoppade i syfte att spara till något. Ännu troligare är kanske att man förvarar sin buffert i just räntefonder. De pengar man inte behöver för stunden, men som man kan behöva om något oförutsett händer. Om bilen går sönder, eller man måste köpa ny tvättmaskin. Om man enbart har sina besparingar i aktier eller aktiefonder kanske det är helt fel läge att sälja när man som mest behöver de där pengarna. Aktier går ju upp och ner på ett helt annat sätt än räntebärande papper gör.

Pengarna äventyras inte

Räntefonder är alltså ett bra alternativ för den som inte vill äventyra sina pengar. Om man är väldigt försiktig och vill ha absolut kontroll över sina pengar kan man förlägga allt sitt sparande i räntefonder. Dock får man då vara beredd på att det inte heller ger någon större avkastning. Visst, man förlorar inga pengar, men man går heller inte väldigt mycket plus.

Det ultimata sparandet är att ha både aktier- och räntefonder. På så vis fördelar man sitt sparande på olika risknivåer. Hur andelen räntefonder respektive aktiefonder ska se ut i en portfölj finns inget rätt eller fel svar på. Det beror helt och hållet på hur mycket du är villig att riskera. Vissa kanske vill ha så mycket som 80 procent av sina tillgångar i räntefonder och bara 20 i aktiefonder. Medan andra föredrar det motsatta. Det man oftast ser är rekommendationen att ha hälften av varje.

Populära räntefonder

Om man bestämt sig för att spara i en räntefond är det viktigt att se till vad den kostar. Eftersom räntefonden oftast inte genererar någon särskilt stor vinst krävs det att förvaltningsavgiften är såpass låg att den inte överstiger den avkastning som fonden ger.

Det finns både svenska och utländska räntefonder.

Bland de mer populära svenska räntefonderna kan nämnas exempelvis Splitan Räntefond, en kort räntefond med en förvaltningsavgift på 0,10% och AMF Räntefond Lång, också den med samma låga förvaltningskostnad.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Kommentarer