Sparande

Ränteguiden – Din väg till att förstå dagens alla räntor

Räntor och lån
Skriven av Axel Hansson

När du väljer en ränta är det bra att inte enbart fokusera på ”räntan” i sig och istället på de avgifter du står inför att betala. Du måste även tänka på vilken typ av ränta som du vill ha och som är fördelaktig för dig och din situation.

Vad betyder ränta?
Ränta är kostnaden för att låna pengar. När man lånar pengar av exempelvis en bank så betalar man ränta på lånebeloppet – så kallat ”utlåningsränta”.

Om man istället sätter in pengar på ett sparkonto och därmed får avkastning på pengarna så kallas det för ”inlåningsränta”.

Ränteguiden finns här för att du enkelt ska förstå de olika räntetyperna samt fördelar och nackdelar samt olika typer av lån.

Hur fungerar då dessa räntor?

Sveriges Riksbank är de som bestämmer bankens ränta (eller ”reporänta”) för Sverige. Den aktuella reporäntan är minus 0,50.

Detta kan påverka de räntor som fastställs av finansiella institutioner som banker. Om reporäntan går upp, är det sannolikt att långivare (banker) kommer börja ta mer betalt eftersom kostnaden för att låna ökar.

Detta fungerar på exakt samma sätt för spararna. Om riksbankens reporänta bör du förvänta dig att se räntan av dina sparpengar att börja öka och således ”tjänar” du mer över tid. Banken eller institutionen som du har dina sparpengar hos har faktiskt lånat dina pengar.

De två vanligaste räntorna

Det viktigaste priset är basräntan (ofta kallad reporäntan). Detta är återigen räntan som sätts av riksbanken i Sverige.

Inlåningsränta

Ett annat ord är också sparränta. Detta är årsräntan som banken är villig att betala sina kunder/långivare. Alltså de som har pengar placerade på ett sparkonto hos banken.

Bankerna är ofta villiga att betala högre ränta eftersom de är mindre sannolikhet att pengarna tas ut.

Utlåningsränta

Det är så här bankerna tjänar en större del av sina pengar. Det tar pengarna från de olika spararna, och betalar dem ett procentbelopp, låt oss säga 3 %. Med samma pengar tar de sedan och lånar ut till olika långivare och tar låt säga 5% ränta på dessa pengar.

Detta innebär att banken i praktiken banken gör en vinst på 2 % – vad gäller alla kostnader.

Räntor vid bolån

Genom att jämföra olika lånetyper kan du för att uppskatta hur mycket du kan låna. Det finns två huvudsakliga typer av lån: fasta och rörliga räntor.

  • Fasta räntor: Den ränta som du debiteras stannar på samma nivå under ett antal år, vanligtvis mellan två till fem år.
  • Rörlig ränta: Den ränta du betalar kan ändras med tiden.

Bolån med fast ränta

Den ränta du betalar kommer förbli den samma under hela tiden du betalar av på ditt lån, oavsett vad som händer med räntorna och marknaden.

Du ser dem ofta presenterade som ”2 års fastränta ”eller” 5 års fastränta”.

Största fördelen är sinnesron att dina månatliga betalningar kommer att förbli detsamma vilket hjälper en oerhört mycket när man ska budgetera ekonomin.

Fasta räntor som erbjuds är vanligtvis något högre än rörliga räntor vilket kan ge en högre slutkostnad. Det innebär också att  om räntorna faller, kommer du inte heller att gynnas av det.

Se upp för

  • Avgifter om du vill lämna affären/lånet tidigt – du är kopplad till längden av lånetiden.
  • I slutet av bindningstiden – du bör leta efter en ny överenskommelse kring ditt lån två till tre månader innan slutet på bindningstider, eller så förflyttas ditt lån automatiskt till långivares standardränta, som vanligtvis är högre.

Bolån med rörlig ränta

Med rörlig ränta, kan räntesatsen ändras när som helst. Se till att du har besparingar satta åt sidan så att du kan ha råd med en ökning på dina betalningar om räntorna stiger.

Detta är den normala ränta din långivare tar ut på till exempel ett bolån, och det kommer att pågå så länge som ditt lån betalas av, eller tills du hittar en överenskommelse. Förändringar i räntan kan uppstå efter en ökning eller minskning av reporäntan, som återigen, sätts av Sveriges Riksbank.

Frihet – Du kan betala mer av lånet samtidigt och/eller lämna när som helst.

Dina räntor kan ändras när som helst under lånets löptid och därmed ge en högre slutkostnad.

”Rabatt” på bolån

Detta är en rabatt på långivarens fasta ränta och gäller endast för en viss tid, vanligen två eller tre år.

Men det lönar sig att kolla runt. En fast ränta skiljer sig åt mellan olika långivare, så anta inte att ju större rabatt, desto lägre ränta.

Kostnad – Priset börjar som billigare och kommer att hålla månadsinbetalningarna lägre under hela låneperioden.

Budgetering – Långivaren kan när som helst höja sin ränta. Om Riksbanken väljer att höja reporäntan, kommer du förmodligen att se räntepriserna öka därefter.

Exempel – Två banker har rabatterade räntor:

  • Bank A har 2% rabatt på en fast ränta på 6% (så du kommer betala 4%)
  • Bank B har också en 1,5% rabatt en fast ränta på 5% (så att du kommer betala 3.5%)

Även om rabatten är större för Bank B, kommer alternativ A att vara det billigare alternativet i längden.

Se upp för:

Avgifter om du vill lämna före bindningstiden vad gäller rabattperioden

Andra sorters räntor

I ett försök att ge lite klarhet i alla räntor som det finns där ute så har vi sammanställt en lista på vanliga räntor och begrepp som används.

Effektiv ränta

Detta är den ränta som de flesta känner igen och är bekanta med. Det är en ränta som flest ”pratar” om när det kommer till ränta och lån i allmänhet. Effektiva räntan bestäms utifrån landets årsränta kombinerat med alla de andra övriga avgifter som lånet inkluderar och förekommer ofta vid privatlån.

Dröjsmålsränta

Förhoppningsvis slipper du vara med om att betala en dröjsmålsränta. Men om det skulle hända är det räntan du betalar för att inte har betalat av ditt lån i tid enligt lånets förfallodag.

Se det som ett sätt för banken att ”straffa” sina kunder om de inte är noga med att betala in i tid. De flesta som är med om det ser till att det inte sker igen då en dröjsmålsränta ofta är väldigt hög sett till inbetalningen av lånet i fråga.

Nominell års ränta

Detta är räntan som du förväntas betala får lånet under ett helt år. Låt oss säga att du lånar 50 000 kr och betalar 10 % i nominell årsränta: Detta innebär det att 5 000 kr är den ränta du betalar på ett år på det lånet.

Referensränta

Två gånger per år (en gång i halvåret) sätter Riksbanken en referensränta och motsvarar tidigare årets reporänta. Din dröjsmålsränta är även kopplad till denna ränta då den sätts beroende på vad referensränta ligger på.

Statslåneränta

Om du i något sammanhang skulle stöta på denna ränta är det bra att veta att den fastställs utefter vad statens genomsnittliga upplåningsränta är.

Årsränta

Här kan du sätta likhetstecken med nominell årsränta då dessa är likadana.

Realränta

Om du tar och räknar bort inflationen från årsräntan på ditt lån, så får du realräntan. Vanligtvis använder sig dock inte bankerna av denna sorts ränta då den inte går att förutse och är därmed betydelselös när det kommer till att göra prognoser och fastställa priser och avgifter.

Styrränta

Detta är helt enkelt bara ett annat ord för reporänta som vi var inne på tidigare (ligger just nu på minus 0,5%).

Om du inte är speciellt insatt i dessa termer kan det vara lätt att tro att denna ränta är den som ”styr” ekonomin. Detta är inte helt fel, och mycket kommer att ändras och följas enligt riksbankens styrränta då bankerna måste anpassa sig, som i sin tur kommer påverka kunderna och deras ekonomi.

Utlåningsränta

Används i samma sammanhang som låneränta och är den ränta som en bank är villig att betala sina kunder på årsbasis efter de pengar som spararna har placerade på bankens sparkonto.

Kontraktsränta

Denna ränta kommer i olika former och kan även heta ”årsavgift” eller ”kreditavgift” beroende på situation och långivare.

Räntan fastställs och är en procentsats på det beviljade låneutrymmet som du har fått, oavsett om du utnyttjar hela eller inte. Det är vanligt att man betalar denna ränta i förskott och är det så att du betalar av lånet i förtid är det meningen att du ska gå tillbaka kontraktsränta som inte utnyttjats.

Om författaren

Axel Hansson

Jobbat inom marknadsföring i flera år med stort intresse för privatekonomi, sparande och passiva inkomster från både investeringar och egna projekt.

Lämna en kommentar